DR Menaf Sebebi

Isveçin Göteborgs-Posten qazetin ”Azad Söz/Mübahisə” bölümündə Güney Azərbaycanlilarin milli mücadiləsinə yardim başliği altda Manaf Sababi-nin məqaləsi Iyul ayin 26-da dərc oldu. Məqalənin xülsəsi : 2005-07-26

Iran çox sayli millətlərdən təşkil olduğu halda Farslar sinonumu kimi Isveç mətbuatinda istifadə olunur. Azərbaycanlilar Iran əhalisinin 37%-i təşkil verdiyinə baxmiyaraq ilkin insani hüquqlardan məhrum qaliblar. Azərbaycanlilar ana doğma vətənində ikinci klas vətəndaş xalqi kimi, öz milli varliqlarinin həyatinin davamina gündəlik mübarizə edilər. Buda keçmiş şovonist şahdan islam rejiminə qalan irsdir. Rza şah bir ”Ariya” ölkəsi yaratmaq üçün digər xalqlarin milli höviyyətini məhv etməyə cəhd edirdi. O isə, bir əsrə yaxindir güney Azərbaycanlilar ədalətsiz və şovonist bir siyasətə məruz qalib və indi isə onlarin ədalət əsasinda yurutuyu milli mucadiləsini Isveç mətbuatinda işiqlandirmaq lazimdir. Demək olar ki təxminlə hər gün milli fəallar təzyiqlərə məruz qalir və məhkəmələrdə surunulər, amma heç bir qərb qazetlərdə o haqda yazi dərc olunmur. Necə ki son zamnada Babək yüruşu ərəfəsində minlərcə milli fəallar yaxalandi. Hər il Babəkin (bir tarixi milli qahraman) doğum günü münasibətlə Kəleybər şəhərin kənarində yerləşən Qalada bir külturel manifestason təşkil olunur. Amma dövlət bütün cəhdini göstərir ki bu dinc yiginacağa maneçilik törətsin. Bu il 30 minə yaxin polis və hərbi qüvvələr Qalanin ətrafinda toplaşmişdi və bütün şivələrdən istifadə edərək xalqin dinc və külturel toplumuna əngəl yardirdi. Melumata görə 100 minə yaxin maşin geri qaytarildi. Bəzi saytlarin verdiyi məlumata görə bu il yarim milyon iştirakçi oldu və ancaq ailələr üçün iştirak imkani varidi. .....

2005-07-26

Stöd Iranska azerbajdzjaner i sin kamp

Iran är ett etniskt multinationellt land och drygt hälften av befolkning har icke-persisk bakgrund. Ändå används Iran i medierna ofta som synonymt med Persien. Likt förra detta Jugoslavien är den etniska demografiska bilden i Iran mer komplex än en enkel karta. Azerbajdzjaner, kurder, araber, turkmener, balucher, och lorer är de största folkgrupperna vid sidan om tiotals andra folkgrupper i Iran.

Azerbajdzjaner utgör 37 procent av befolkningen enligt statistiken från det, ändå förnekas deras mest grundläggande rättigheter. De är andra klassens medborgare i sitt eget land och kämpar dagligen för sin etniska överlevnad. Den islamiska regimen följer en assimilations politik som ärvdes av shahen.

Iransk gamla shah, Reza Pahlavi, hade precis Hitler en nazistisk vision för Iran. Han ville skapa ett ariskt land med endast ett folk med ett språk och en kultur, den persiska. Därför sanktionerades en politik som gick ut på att glamorisera den persiska historien och kulturen medan man förlöjligade icke-persiska kulturer och språk. I snart ett sekel har azerbajdzjaner fått utså förtryck och kränkningar av omänskliga former. Azerbajdzjanernas historia har förfalskats och deras kultur har förlöjligats och förbjudits. Tyvärr har Irans assimilations politik haft genomslag och i dag är mer än hälften av azerbajdzjanerna omedvetna om sin etniska särart och en del azerbajdzjaner vågar inte kännas vid sin identitet.

I ljuset av den etniska diskrimineringen i Iran är tystnaden kring behandlingen av Irans övriga folkgrupper i svenska medier mycket beklaglig. Azerbajdzjanska aktivister åtalas och fängslas nästan dagligen utan att det rapporteras om det. Varje år hålls en fredlig kulturell manifestation runt Babeks borg, nära staden Kaleybar i provinsen Östazerbajdzjan för att fira nationalhjälten Babek.

I år hölls demonstrationen den 1 juli, och enligt vissa nätbaserade sajter deltog cirka en halv miljon människor. Enligt en av mina familjemedlemmar tvingades cirka 100 000 bilar vända tillbaka av polisen. Han hade gått 30 km för att nå till Borgen och han uppskattade att 300 000 deltagare (mest familjer) var där. Staten försökte hindra och sabotera demonstrationen genom att spärra av vägar och skrämma folk från att delta samt satte in ett massivt uppbåd av poliser och militär (30 000) som misshandlade demonstranter och arresterade tusentals personer. Majoriteten av de häktade släpptes för att sedan åtalas, medan en handfull kända aktivister fortfarande sitter häktade. En svensk frilansjournalist åkte till Iran tillsammans med en fotograf för att rapportera om händelsen. Han blev stoppad av polisen och skickades till en annan ort.

Azerbajdzjaner i Iran för sin kamp på ett fredligt vis och i enlighet med demokratiska principer. Därför är det hög tid att svenska medier dels informerar sina läsare om den politiska händelseutvecklingen i Iran och dels stödjer de utsatta folkens kamp.

Manaf Sababi

Tidigare ordförande i azerbajdzjanska riksförbundet i Sverige